Replik till Mona Smedman

Därför behövs en vägslitageavgift

Mona Smedman ondgör sig (18/10 i AN) över att Socialdemokraterna vill införa en vägslitageavgift, som hon kallar kilometerskatt. Detta är enligt Smedman inte förenligt med en hållbar tillväxt.

Den tunga lastbilstrafiken står för runt 60 procent av vägslitaget men bara för 25 procent av vägskatterna.

Med en avståndsbaserad vägslitageavgift får vi ett viktigt verktyg för att finansiera en bättre tranportsinfrastruktur. För säkra exportindustrins transportbehov och få en fungerande arbetspendling behöver vi både ökad kapacitet och kvalitet i transportsystemet.

Vi får också rättvisare villkor inom åkeribranschen. I dag betalar utländska åkerier ingen avgift när de kör i Sverige medan svenska åkare får göra detta i Tyskland och Polen.

Vi främjar en positiv miljöomställning. Åkare som investerar i nya lastbilar med bättre avgasrening ska främjas genom en lägre avgift. Och så får vi en bättre konkurrensneutralitet mellan väg, järnväg och sjöfart.

Branscher eller geografiska områden där alternativ till lastbilstransporter saknas kommer att undantas.

Det går inte att möta alla utmaningar vi står inför med skattesänkningar. Verkligheten är härvidlag alliansens största motståndare. Högre arbetslöshet råder trots år av ständigt fokus på skattesänkningar. Den här åtgärden är i högsta grad förenlig med en hållbar ekonomisk tillväxt i hela landet.

Kenneth Johannesson (S)

Replik Robin Smedman

 

Bra att du vill veta hur, roligt att mina påståenden kittlat ett intresse av att få veta mer om sättet S kommer att genomföra förbättringar.

En höjning av värdet på arbetskraften får vi när vi satsar på utbildning. När människor utbildar sig eller vidareutbildar sig ökar de möjligheten dels att få ett jobb, dels att få ett bättre betalt jobb. Det finns många vakanser på arbetsmarknaden. Att dessa inte besätts beror mer på att de arbetslösa inte har den kompetens som efterfrågas än på att de inte gids söka jobben för att deras arbetslöshetsersättningar är för höga.

Vad gäller folkhälsan är det viktigt att vi inser sambandet mellan ojämlikhet och hälsa. De med låga utbildningsnivåer och låga inkomster har betydligt större hälsoproblem och vad värre är. De erhåller också sämre vård. Vården förmår idag inte utjämna olikheter i hälsoutfallet. Tvärtom. I borgerligt styrda Stockholm är det allra tydligast hur de med de högsta inkomsterna gör flest läkarbesök, trots att behoven är mycket större hos de med de lägre inkomsterna. Men mönstret syns i hela landstingssverige. Här krävs en tydligare prioritering så att vi får en mer rättvis vård.

Sjukvårdens resurser behöver också förstärkas så att förutsättningarna att jobba förebyggande ökar . Många sjukdomar idag är livsstilsrelaterade, men också tydligt kopplade till utbildnings – och inkomstnivå. Dels förebygger vi genom att med t. ex skolan, vården utjämna, snarare än spä på denna ojämlikhet, dels förebygger vi genom att vården får tid att jobba med förebyggande arbete i det direkta mötet med patienterna.

Skolans negativa trend bryter vi genom att satsa resurser för att anställa fler lärare i skolan. Och genom att lägga mer fokus på att åtgärda elevers kunskapsluckor snarare än att ständigt och på olika sätt dokumentera dem. Genom att tydliggöra rektorns ansvar för pedagogisk utveckling och för personal.

Tråkigt att du ser rött när du ser förslag som syftar till ökad jämställdhet. Vid beslutstillfället över vilken tid män och kvinnor delar mellan ansvar för barn och försörjning har vi idag en ekonomisk struktur som styr valet i ojämställd riktning, vilket återskapar denna struktur. Samma struktur gör att män väljer män till styrelserummen, trots att mer jämställda styrelser presterar bättre ekonomiskt.

Kenneth Johannesson (S)

Min politiska riskanalys av klimathotet

Replik Anders Bystedt:

Det är sunt att påpeka att forskare befinner sig inom ett forskningsparadigm. Det finns exempel inom vetenskapshistorien på hur paradigm ifrågasatts och ersatts av ett nytt istället. Darwins utvecklingslära och Gallileos heliocentriska världsbild är två kända exempel.

Men vad innebär det för oss politiker när vi ska ta ställning till klimathotet? Ska vi tänka så här: Det finns en viss möjlighet att en övervägande majoritet av världens forskare fastnat i ett felaktigt paradigm. Klimathotet kan visa sig vara felaktigt beskrivet av forskningen. Låt oss därför inte utsätta oss för det stora hotet att (kanske i onödan) införa ett hållbart, grönt samhälle som riskerar att minska arbetslösheten!

Det är säkert sant att det kommer att satsas enorma summor pengar för att försöka undanröja klimathotet. Som politiker är jag beredd att chansa på att forskarna har rätt och samtidigt verka för att Sverige lägger sig i framkant i en utveckling som kommer att ge inkomster och arbetstillfällen.

Kenneth Johannesson (S)

Det här får vi om vi byter regering

 

·       En utgångspunkt för fler i jobb i att det saknas arbetstillfällen snarare än att individer engagerar sig för lite.

·       En höjning av värdet på arbetskraften istället för en sänkning av priset på den.

·       En matchning på arbetsmarknaden som fokuserar på kompetenshöjning snarare än försämringar i ersättningsnivåer.

·       En fokus på förbättrad folkhälsa snarare än försämringar av sjukersättningar.

·       En sjukvård som ges bättre förutsättningar att både förebygga och vårda.

·       En minskad snarare än ökad barnfattigdom.

·       En skola som ges förutsättningar att vända en negativ utveckling av skolresultat till en positiv.

·       En skola som förmår utjämna skillnader i socioekonomisk bakgrund bättre genom att ALLA får den hjälp de behöver.

·       En bättre jämställdhetspolitik där verktyg som minskade ekonomiska klyftor, ökad individualisering av föräldraförsäkringen och kvotering till styrelserummen finns med i verktygslådan.

·       En bättre miljöpolitik där ett avståndstagande mot nybyggnation av kärnkraft ger de ickefossila energislagen den skjuts de behöver för att konkurrera ut framför allt olja, gas och kol. Och där innovationer som kraftfullt minskar vår negativa miljöpåverkan tas i bruk.

·       En politik som tar fasta på att vi som individer ges större utvecklingsmöjligheter om vi hjälps åt.

 

Kenneth Johannesson (S)

Auktoritet hellre än auktoritär

Replik till Anders: Du vill ha en auktoritär lärare som hindrar bråkstakar att störa skötsamma. Jag vill ha en lärare med auktoritet istället. Det är en lärare som förmår att fånga upp även ”bråkstakarnas” intresse för skolan. Den främsta anledningen är att ”bråkstakarnas” skolgång också är viktig. Hur fångar man då upp ”bråkstakar”? Inte tror jag på att vara auktoritär. Det leder bara till att eleven känner sig illa omtyckt, vilket riskerar att skapa en negativ spiral. Då tror jag mer på att försöka nyfiket ta reda på hur ”bråkstaken” tänker och föra reflekterande samtal som förhoppningsvis mynnar ut i ett begynnande intresse för skolarbetet. Det är i denna pedagogiska kompetens som auktoriteten sitter.

Många av skolans mål handlar om att kunna delta aktivt såväl muntligt som skriftligt. Dessa egenskaper kan inte skrämmas fram utan kräver ett respektfullt bemötande från alla parter, även läraren. I det akuta läget kan en lärare behöva köra ut en elev som stör, men då är det jätteviktigt att försöka reda ut vad som skulle kunna leda till att det fungerar kommande lektion. Då måste eleven känna sig omtyckt och respekterad. Först då kan eleven också börja tycka om och respektera. För mig är detta effektivitet, inte flumskola.

Kenneth Johannesson

(M)er skatt, (m)indre hälso – och sjukvård

Svar till Willy Ekmark (10 juli): Jag kan konstatera att du i det M-ledda landstinget betalar mer skatt, men får mindre hälso – och sjukvård. Orsakerna är flera.

·        Kostnaderna för hälsovalet/primärvården har ökat kraftigt samtidigt som besöken minskar samtidigt som akutsjukvården inte avlastas. Vården har heller inte blivit mer jämlik. Analysen måste komma före besluten. Trots detta vill man hasta vidare med privatiseringar. C har målet att 50 % SKA vara privat.

·        Omställningskostnader till följd av hälsovalet har lett till bonusutbetalningar till privata vårdgivare. Verkstaden som gjort av med mindre pengar fick ingen gratifikation eftersom detta är egenregi.

·        Apropå konkurrensutsättning så upphandlar majoriteten sjukvårdsrådgivning från Medhelp trots kritik och trots att konkurrens saknas. Landstinget fick inte ens lägga ett eget bud, vilket S föreslog.

·        Man köper in dyr operationsrobot och dyr ambulanshelikopter i hopp om medfinansiering. När denna uteblir blir notan för värmlänningarna skyhögt högre än den skulle behöva bli.

·        Flera byggprojekt drar över kraftigt ekonomiskt, exempelvis det nya landstingshuset, vars fullmäktigelokal dessutom saknar mycket av det som fanns i den tidigare lokalen.

·        Man dubblar kostnaden för att besöka en sjuksköterska.

Listan kan göras längre och den ser ut att bli längre för var dag den M-ledda majoriteten styr landstinget i Värmland. Det måste blir en bättre relation mellan vad värmlänningen betalar och vad värmlänningen får.

Kenneth Johannesson (S)

Landstingspolitiker

Konstruktiva S-förslag för skolan

 

Bengt Lund skriver en konstruktiv och bra insändare där vi som deltagit i skoldebatten på insändarplats uppmanas att bättre beskriva hur vi tror att vi når en bättre skola och ger själv några konstruktiva förslag. Låt mig sammanfatta några konstruktiva förslag som vi trots allt tagit upp från S:

·        Mindre klasstorlekar tror vi kommer höja skolresultaten. Problemet med för låg andel behöriga lärare är något som ingår att lösa när ett sådant här mål sätts upp. Höjda löner är ett sätt, men det är också viktigt att yrket upplevs attraktivt i övrigt och då kan mindre klasser i sig vara ett sätt.

·        Resurser ska fördelas rättvist så att stöd ges utifrån elevers olika behov. Vi anser att det fria skolvalet och en alltför ohämmad friskoleutveckling har lett till ökad segregation och vill mota detta genom en mer restriktiv friskolepolitik och genom att göra extra satsningar på skolor med sämre resultat.

·        Skolpolitiken behöver förbättras genom både nationella och lokala beslut. Oavsett om skolan är statlig eller inte så har staten ett tungt ansvar för att ge förutsättningar för likvärdighet och goda resultat.

·        Lärares administrativa arbete tar för stor plats och behöver minskas till förmån för arbete med elever. Vad som minskas måste vara tydliggjort.

·        Fokus ska ligga på att åtgärda och avhjälpa elevers kunskapsbrister snarare än på att dokumentera dem.

·        Vi är noga med att alla elever ges det utbildningsstöd som krävs för att komma in på arbetsmarknaden. Därför vill vi att gymnasiet ska ge högskolebehörighet.

·        Ändamålsenliga lokaler och bra läromedel behövs.

Vi har också nämnt kompetensutveckling, skolutveckling och utvecklat resurspedagogiskt tänk. Det finns såväl i Sverige som utomlands massor av inspirerande och spännande sätt att jobba med elevers olika särskilda behov. Ett strukturerat arbete med utvecklingsfrågor är mycket väsentligt för att lyckas förbättra skolan. Jag ser personligen hellre att rektorer delegerar vissa administrativa uppgifter till förmån för att tillsammans med lärarna hitta innovativa sätt att utveckla skolan på.

Kenneth Johannesson (S)