AN-slutreplik min målbild av skolan

Tack Halbig för ditt trevliga svar. Vi skulle nog ha mycket utbyte av ett längre samtal. Tills dess skulle jag vilja illustrera min målbild kring skolan, min målbild om näringslivet får jag återkomma till, men erkänner att jag vill lära mig mer om småföretagares villkor. Vi lär oss för lite och för ojämlikt. Resultaten för skolan är nedslående och är kanske än värre med tanke på att vi kan ha fått en situation med glädjebetyg efter att skolan konkurrensutsattes, för att inte tala om den ökade segregeringen. Om vi kan för lite försämras vår konkurrenskraft. När skillnaderna i kunskap dessutom ökar, så ökar risken för att en stor del av befolkningen hänvisas till låglönejobb med låga utbildningskrav. Lägre inkomster ger lägre skatteintäkter, vilket gör att vi får svårare att bekosta välfärden. Eftersom skolan är en viktig del av välfärden finns risk för en negativ spiral. Ojämställdheten är också ett stort problem. Kvinnors högre studieresultat visar sig inte i kvinnors lönekuvert. Att mammor och pappor inte delar lika på föräldraledigheten leder till att arbetsmarknaden drar för lite nytta av kvinnors kompetens. Om Sverige ska klara att dra till sig jobb med höga kvalifikationskrav så måste den generella kunskapsnivån lyftas. Fler kommer att söka specialkompetenser om fler har de grundkunskaper som krävs. Det är därför av yttersta vikt att politiken lyckas bryta trenden med svag och ojämlik kunskapsutveckling. Många saker behöver göras för att lyckas med detta. Skattelättnader kan aldrig få företräde framför att ta fram de resurser som krävs t.ex. Samtidigt behöver skolan satsa stenhårt på att karva fram den användning av resurserna som skapar det största värdet. Resurser som inte leder till förbättrade resultat måste fasas ut till förmån för sådana som ger resultatförbättringar. Lärare är mycket välutbildade, varför man bör överväga att denna resurs används mer till tid med elever som ju är en påtagligt värdeskapande aktivitet. Då blir det också lättare att höja lärarlönerna. Om tiden med elever ökar skulle tiden för dokumentation kunna minskas. Det är effektivare att åtgärda problem än att beskriva varför man inte lyckas. För att skolan ska fungera effektivt skulle man en gång för alla skapa den perfekta mixen mellan arbetslag och ämnen. Eleverna behöver tryggheten i att ha relativt få lärare, samtidigt som de behöver lärare med rätt ämneskompetens. Skolan ska formulera de aktiviteter som bäst tar eleverna till måluppfyllelse. Skolans organisation ska flexibelt forma sig kring de reflektioner om värdeskapande som kommer från elever, lärare och forskning. För samhället är en positiv utveckling av kvaliteten på lärandet och därmed lärarens status oerhört mycket värd. Själva nyckeln till samhällsproblem som arbetslöshet, välfärd, demokrati och fred ligger i utbildningens/skolans förmåga till kvalitetsutveckling.

Kenneth Johannesson (S)

AN-replik

Replik till Patrik Halbig

Läste din replikväxling med Claes Axelsson i AN 4/7 och reagerade över hur du vill klä rödgröna politiker i åsikter som vi inte har. Jag är rödgrön politiker, även om jag är öppen inför vilka majoritetskonstellationer under socialdemokratisk ledning vi ska se framöver. Du verkar tro att jag som rödgrön politiker gillar vansinniga ekonomiska projekt för att med samhällsmedel stimulera fram jobb. Så är icke fallet. Du säger dig vilja göra storsatsningar på skolan och att företagare ska ges stimulans, verktyg och utrymme. Välkommen till S. Precis så tycker vi! Sen skulle jag ändå vilja att du gjorde reflektionen över sambandet mellan de sänkta skatterna och svårigheten att göra dina efterfrågade satsningar på skolan. Personligen ser jag gärna skattesänkningar, men först efter att våra skolsatsningar gett oss resultat, att vår ökade kompetens har gett oss en ökad sysselsättning och ökad nationalinkomst, då kan vi sänka skatter utan att äventyra välfärden som ju är mer än bara skolan.

Kenneth Johannesson (S)

VF-replik

Lagstiftning är vilja till förbättring

Replik Jan-Evert Råhdströms debattartikel i vf 17/7 2012

Bredvid din debattartikel som ifrågasätter lagstiftning som problemlösare lyfter partikollegor till dig problemet med att semestertider är alkoholtider. Och även om deras föredömliga faktaspridning har positiv effekt så kan man också i materialet hitta argument för, just det, lagstiftning! När fria individer tar beslut som får negativa konsekvenser på samhällsnivå (t. ex ökad ohälsa pga alkolholkonsumtion) kan lagstiftaren göra någonting finurligt: Skapa nya förutsättningar för den fria individens beslut som sannolikt minskar de negativa samhällskonsekvenserna. Om priset, den nya lagen, är lägre än vinsten, samhällsförbättringen, så finns anledning att bejaka den nya lagen. Ditt egna exempel med flytvästar i fritidsbåtar är ett illustrativt exempel på när priset är lägre än vinsten. Att du sedan reagerar på just socialdemokratiska lagstiftningsförslag är inte så märkligt, som moderat vill du andra saker och tror på andra vägar för att nå dit. Även ni moderater lägger då och då fram lagstiftningsförslag utifrån er vilja att förbättra. Annars kan ju faktiskt moderater passa bättre i opposition, med kritisk blick på en socialdemokrati som vill använda riksdagen för att förbättra och forma det goda samhället.

Kenneth Johannesson (S)

NWT-replik

Annika Elias, ordförande, Ledarna och Håkan Blomqvist, chef på Barilla Sverige AB, är övertygade om att vi bara kan få en jämställd och rättvis arbetsmarknad om människor ses och lönesätts som individer. Om vi ställer individ mot individ och sållar agnarna från vetet så blir det ordning på jämställdheten, tror man. Samtidigt erkänner de att det sannolikt är så att kvinnor

Tipsa andra om artiklar på nwt.se!Med hjälp av länkarna kan du enkelt tipsa andra om en intressant artikel på nwt.se. Du behöver ha ett konto hos den sajt du vill lägga upp länken till. Här är en kort presentation av dessa. Läs mer på respektive sajt.kkki högre grad än män är chefer inom offentlig sektor, där lönerna ofta är lägre än i näringslivet. Detta pekar ju mer mot strukturer än frånvaro av individuell bedömning. Om lönen står i direkt relation till arbetets krav, mätbara individuella prestationer och verksamhetens utveckling blir bedömningarna sakliga och opåverkade av fördomar, hoppas man, men världen är inte saklig och opåverkad av fördomar. Tyngden på ett ansvar och en individuell prestation mäts av någon som inte är opåverkad av föreställningar om män och kvinnor. Löneskillnader är inte oförklarliga, vilket Elias och Blomqvist hävdar, de har sin förklaring i ojämställda ekonomiska strukturer och historiskt ojämställt tänkande. Så länge kvinnor tar ut 80 % av föräldraförsäkringen och män 20 % så har vi inte rättvisa grundförutsättningar för män och kvinnor på arbetsmarknaden. Så länge kvinnodominerade yrken är lägre betalda just för att de är kvinnodominerade så blir åtgärder för mer individualisering tämligen tandlösa. Så försöken att söndra och härska genom mer individualiserad lönesättning får använda andra tillhyggen än jämställdheten. Jämställdhet är istället ett område som måste förbättras genom strukturella förändringar och här finns ett område där individualiseringen behöver ökas, nämligen individualiseringen av föräldraförsäkringen.

Kenneth Johannesson (S)