Vindkraftsreplik nr 2 i VF

Våra synsätt avgör om det blir med – eller motvind för vindkraften

Replik på Anders Bystedts insändare i VF 120824

Anders Bystedt börjar lovande och beskriver vad  ”tron” på en minskning av koldioxidutsläpp ska leda till. Klimatet stabiliseras. Torka, skyfall och orkaner undviks i betydligt högre utsträckning, glaciärerna slutar att smälta och havsytan kommer inte att fortsätta höjas. Du kunde ha lagt till att maten, vattnet och världsfreden tryggas. Men man förstår först på slutet att Anders inte tror på detta eftersom han har noterat att Kebnekaiseglaciären vuxit i sommar och gjort berget två meter högre!

Nåväl, bortsett från denna klimatskepsis så måste Bystedt resonemang om ekonomi och energi bemötas. Som brukligt är när vindkraften ska angripas så vill man förutom att påstå att den är onödig (därav den klimatskeptiska ansatsen) dessutom hävda att den är olönsam. Man pekar på alla bidrag som betalas ut, men glömmer att erkänna att vår befintliga avbetalda kraft en gång i tiden erhållit bidrag. Det svenska kärnkraftsprogrammet togs fram med statlig hjälp till exempel. ”Där det går att tjäna pengar finns riskkapitalisterna”, skriver Bystedt och tycks mena att nyproduktion av biobränsle och vindkraft ska klara samma lönsamhet utan bidrag som vår befintliga avbetalda vatten – och kärnkraft.

Inte heller Bystedt orkar avhålla sig från bluffargumentet att annan energi behövs för att backa upp vindkraften när det inte blåser. Vindkraften är inte sämre för att den hade varit ännu bättre om det alltid blåste. Vindkraften är ett av flera energislag i en mix som levererar energi.

Oberoende av vad vi tror om klimathot och investeringars betydelse för elpris, (där jag ändå kan konstatera att elintensiv industri investerar i vindkraftparker!) så kan vi utgå ifrån vad vi i Sverige har. Sverige har älvar, uran, skog och vind (och mer sol än man tror). Vi har inte kol, olja och troligen inte mycket gas heller. Vad ska vi då satsa på? Älvarna är utbyggda, kärnkraft är farlig, uranbrytning smutsig och moderna kärnkraftverk verkar ruskigt dyra. (Tror Bystedt förresten att dessa kommer att byggas utan statlig hjälp?)  Kvar är skogen och vinden. Låt oss försöka klämma så mycket gröna jobb och välstånd som möjligt ur dessa fina naturresurser, och varför inte exportera? Då kan man på kontinenten byta ut smutsig el mot ren svensk vatten, bio och vindel när vi framöver behöver alltmer el till de eldrivna bilarna.

Kenneth Johannesson (S)

Vindkraftreplik nr 1 i nwt

Föreningen för svenskt landskapsskydd – lobbygruppen mot vindkraft

Har läst replikväxlingen mellan Mp och föreningen för svenskt landskapsskydd.  Jonny Fagerström och Björn Törnvall är klimatskeptiker som, på tal om lobbying, länge drivit föreningen mot vindkraft som kallas landskapsskydd. Medvetet vilseledande artiklar i lokalpressen är ett signum. De kallar vindkraften för en "onödig förlustaffär".  Om man inte anser att klimatet och därmed världsfreden, vattnet och maten är hotad kan vi förvisso elda med billig kol istället. Vindkraften är varken onödig eller någon förlustaffär. Det är oseriöst att jämföra befintlig avbetald kraft (vatten - och kärnkraft) med nyproduktion av biobränsle och vindkraft. Sen kan man hänvisa till vilka källor man vill. Lägre elkonsumtion framöver förutspår man, men varför då? När vi kan leverera mer el till kontinenten (där finns en falskhals!) kan vi ersätta massor med smutsig el med svensk vatten, bio och vindel.  Elbilar kommer mer och mer och kan laddas när övrig konsumtion är låg, dvs på natten. Argumentet om vindkraftens låga effektivitet är en gammal tröttsam bluff. Vad betyder det? Det låter dåligt, men har ju ingen betydelse. Det betyder bara att vindkraftverken hade kunnat producera mer el om det blåste maximalt dygnet runt. Än sen? Vindkraften blir inte sämre för att den hade kunnat vara ännu bättre om det alltid blåste! Oberoende av vad vi tror om klimathot och investeringars betydelse för elpris, (kan konstatera att elintensiv industri investerar i vindkraftparker!) eller om staten och storföretagen försöker sko sig på oss kan vi utgå ifrån vad vi har. Sverige har älvar, uran, skog och vind (och mer sol än man tror). Vi har inte kol, olja och troligen inte mycket gas heller. Oljesand/skiffer ska vi inte ens fundera på. Vad ska vi då satsa på? Älvarna är utbyggda, kärnkraft är farlig, uranbrytning smutsig och moderna kärnkraftverk verkar ruskigt dyra. Kvar är skogen och vinden. Låt oss försöka klämma så mycket gröna jobb och välstånd som möjligt ur dessa fina naturresurser. Mitt eget parti vill få igång en förutsättningslös diskussion om energipolitiken. I den vill jag inte att vilseledande lobbygrupper ska få oss att välja bort vindkraften.

Kenneth Johannesson (S)

AN: Min bild av svensk näringslivspolitik

För Halbig och övriga intresserade kommer nu min utlovade bild av hur svensk näringslivspolitik ser ut, och hur den borde se ut.

Sverige är ett modernt och framgångsrikt land, en positiv hållning till utveckling och öppenhet för omvärlden har bidragit till detta. Den viktigaste tillgången för detta är invånarnas arbete och kunskap. Vår alltför höga arbetslöshet slår på de offentliga finanserna och därmed på vård, skola och omsorg. Människor måste ges och skaffa sig förmågan till egen försörjning, göra egna livsval och vara fria.

Den borgerliga regeringen trodde att arbetslösheten kunde bromsas genom att göra större ekonomisk skillnad mellan att ha ett arbete och att inte ha ett, och trodde med samma logik att man kunde göra svenskarna friskare genom att öka den ekonomiska skillnaden mellan att vara frisk och sjuk, man la över det mesta av ansvaret på individerna. Detta har inte lyckats, fler är arbetslösa och vi är inte friskare, men de sänkta ersättningsnivåerna gör att det är betydligt tuffare att vara arbetslös eller sjuk idag.

Med detta vill jag inte säga att höjda ersättningsnivåer skulle minska arbetslösheten utan att det behövs andra åtgärder om man vill lyckas pressa ner den. En mycket viktig åtgärd avhandlade jag redan när jag beskrev min bild av skola/utbildning. Att det varaktiga utanförskapet är det som ökat mest under borgerlig regi speglar hur viktigt det är med ett jämlikhetstänk också inom utbildning. I kölvattnet av den höga och varaktiga arbetslösheten ökar inte bara den relativa barnfattigdomen utan också den absoluta.

Matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt sämre, vilket den högre andelen vakanser illustrerar.  Den borgerliga oviljan till utbildnings – och arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt den låga kvaliteten på åtgärderna har bidragit till detta, liksom oviljan att underlätta den geografiska rörligheten genom en aktivare bostadspolitik.

För att klara konkurrenskraften i en globaliserad ekonomi blir för Sverige samverkan mellan politik, akademi, näringsliv och fack viktigt, något Reinfeldt viftar bort som fikapolitik. Företagsklimatet måste förbättras. Mer än dubbelt så många företagare tycker att regelverket blivit svårare än enklare. Nyföretagandet minskar och företagskonkurserna ökar. 10 % män och endast 3, 6 %   kvinnor är företagare.  Istället för att ägna sig åt vidlyftig representation borde Vinnova av regeringen ges uppdraget att komma tillbaka till de spännande branschprogram som trots mycket lovande resultat lades ner av regeringen. Jag är mycket imponerad av ung företagsamhets verksamhet och andra som ägnar sig åt entreprenöriella perspektiv inom skolan, men som jag skrev tidigare är jag nyfiken på att få reda på mer om hur vi kan vända den negativa trenden vad gäller företagsamhet, bättre trygghetssystem för företagare kanske kan få fler att våga ta steget?

Kenneth Johannesson (S)